Riksföreningen Ananke

Öppet brev till Utbildningsdepartementet

Bristen på legitimerade beteendeterapeuter är det absolut största problemet för tusentals människor med tvångs- ock ångestsyndrom ock depression i hela landet. Beteendeterapeutisk kompetens saknas nästan helt inom den offentliga vården. Den allvarliga bristen på beteendeterapeuter står i alarmerande kontrast till det stora behovet. Tvångs- ock ångestsyndrom liksom depression debuterar ofta i tonåren ock får den unga inte omgående adekvat terapeutisk behandling leder det till katastrof för både den drabbade ock dennes familj.

Det alternativ som då återstår är medicinsk behandling eftersom tillståndet, för många, annars leder till kroniskt funktionshinder ock isolering. Beteendeterapeutiska Föreningen (BTF) har under 30 år framgångsrikt bedrivit psykoterapeututbildning. Högskoleverket har i dagarna avstyrkt BTFs ansökan om att få utfärda psykoterapeutexamen med den motiveringen att det i utbildningen saknas krav på individuell egenterapi ock individuell handledning.

I sin bedömning till Utbildningsdepartementet motiverar man beslutet med att egenterapi ock individuell handledning har en så avgörande betydelse i mötet med patienten ock hänvisar till massivt vetenskapligt stöd för detta. Här skulle resonemanget kunna avslutas ock sista ordet vara sagt. Men hur ska de patienter som, ofta odiagnostiserade, har felbehandlats av legitimerade terapeuter med psykodynamisk inriktning, ställa sig? De funderar troligen över vad empati egentligen är. Räcker det att terapeuten efter egen individualterapi ska känna sig själv ock sina egna reaktioner i den terapeutiska situationen? Krävs det inte också en gedigen kunskap om det tillstånd som klienten ska behandlas för? Hur ska alla de patienter med ångestrelaterade tillstånd som, efter lång samtalsbehandling hos en passivt lyssnande psykoterapeut inte blivit bättre utan i många fall sämre, ställa sig? Hur får vi läkare ock terapeuter med en empatisk förmåga? Den frågan är mycket viktig att ställa.

Vi i patient- ock anhörigföreningarna sitter inte inne med svaret. Men vi vill ändå på goda grunder hävda att det inte är rimligt att en psykodynamisk teori som varken har frågor eller svar som är giltiga vid utredning ock behandling av tvångs- ock övriga ångestsyndrom ska ligga till grund för bedömningen av om Beteendeterapeutiska Föreningen ska få fortsätta sin legitimationsgrundande terapeututbildning. Högskoleverket har inte framfört någon annan kritik mot utbildningen som pågått i trettio år, än just i frågan om egenterapi ock individuell handledning.

Vi i patientföreningarna förstår att en blivande terapeut med psykodynamisk inriktning behöver gå i egenterapi för att till fullo förstå vad behandlingen innebär. Problemet för blivande beteendeterapeuter är att ångest, panik ock tvång inte går att simulera. Ångest går inte heller att prata bort, men genom att ändra patientens beteende kan man få ångesten att gå ner ock patienten att må bättre. Medan man i psykodynamisk terapi arbetar med att kartlägga eventuella orsaker till problemen, arbetar man i beteendeterapi med att kartlägga vilka faktorer som vidmakthåller problemen. Vi är medvetna om att Högskoleverket inte tar ställning mot den beteendeterapeutiska metoden som sådan. Men vi ifrågasätter vilket värde kravet på egenterapi ock individuell handledning i terapeututbildningen, har för patienter med tvångs- ock ångestrelaterade problem.

Vi uppmanar Utbildningsdepartementet att återremittera ärendet till Högskoleverket då vi i undertecknade patientorganisationer vet att kunskapen om tvångs- ock ångestsyndrom är begränsad även i professionella kretsar. Låt inte nya generationer av unga människor med ångestrelaterade problem i onödan bli förtidspensionärer med oändligt lidande ock mycket stora ekonomiska konsekvenser som följd för att det kommer att saknas beteendeterapeuter i stora delar av landet. Ett avslag till BTF kommer i en tid av stor ock växande efterfrågan på just kognitiv beteendeterapi. Vi uppmanar därför ansvariga myndigheter att ta sitt ansvar för stora ock växande grupper med ångestrelaterade problem som kommer att lida svårt ock belasta sjukvården under åratal om inte behovet av att utbilda fler beteendeterapeuter tas på allvar.

Godkänn BTFs ansökan ock öka utbildningsinsatserna!

Stockholm den 11 oktober 2001 På uppdrag av Riksföreningen Ananke (OCD)
Svenska Ångestsyndromsällskapet
Föreningen Balans
LIBRA
Föreningen Autism i Stockholm

Anita Odell, ordf. i Riksföreningen Ananke